Såg denna underbara film igår, med Luna Turner i huvudrollen, så fantastisk och vacker som hon var kan man knappas undgå att beundra henne. Jag tror att det var inte försen igår som jag insåg min kärlek till gamla 50-talsfilmer. Även alla romantiska filmer som finns är bland favoriterna, Bridget Jones dagbok (1!) in my heart <3

Att bara drömma sig bort för en timma eller två, till en felfri värld, eller i alla fall där man vet att allting löser sig till slut och med de vackraste mijöer. Imitation of life väckte även upprörande känslor, när man fick se hur tydligt det var att om man på den tiden var svart så var man inget värt, helt sjukt. Och jag måste även bekänna att det var en och en annan tår som föll då och då, i denna underbara film.